Med anledning av kriget i Ukraina så kommer jag här att kommentera tre saker angående den formella västerländska politiska diskursen. Först den viktigaste punkten ur ett svenskt perspektiv: Den svenska riksdagens beslut1 att skicka vapen till Ukraina var huvudlöst. Därmed är Sverige inte längre en formellt neutral part i konflikten. Inte heller hade riksdagen Sveriges befolkning med sig i detta beslut2, vilket ligger i linje med daglig politisk praxis i detta land, men blir extra förhatligt när svenskar som en konsekvens av dessa beslut blir utsatta för omotiverad livsfara (vilket inte är unikt för detta beslut). Det är ofrånkomligen teoretiskt möjligt att Ryssland svarar på detta på något sätt, i värsta fall militärt, antingen som direkt vedergällning eller via upptrappningslogik i framtiden. Detta är en konflikt som Sverige borde hålla sig utanför, i alla fall som den ser ut i nuläget. Vad vi har sett hittills så tyder ingenting på något annat än att Rysslands planer är begränsade till Ukraina, vilket också var vad som deklarerades. Och om det skulle vara så att det finns en större bakomliggande agenda från Rysslands sida så är det ändå högst sannolikt inte en som involverar Sverige, utan är knuten till ryskt historiskt territorium, vad man nu än lägger i det. Sverige har i alla fall aldrig varit ryskt (om man inte räknar in Finland). Det enda som ser ut att kunna dra in Sverige i en konflikt med Ryssland vad jag kan se är bara huvudlöst agerande från svenska politiker, som i så fall i hög grad kommer vara de samma som har sett till att Sverige inte har tillräcklig försvarsförmåga.
1: https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/andringar-i-statens-budget-for-2022–ekonomiskt_H901FiU40
2: https://www.friatider.se/svenska-folket-var-emot-vapnen-till-ukraina
Ett försvar byggs inte upp i en handvändning. Sverige och andra europeiska länder annonserar nu, efter att krig har brutit ut i Europa, att man ska satsa på och bygga upp sina försvar, något som tar tiotals år. Det handlar inte bara om material, det finns massa andra pusselbitar också. Den viktigaste är förstås att ha soldater, värnpliktiga. De generationer som idag hade varit de viktigaste för Sverige i händelse av krig, de födda på 80- och 90-talet, var de som ”slapp” göra värnplikten. Det har funnits en allmän föreställning i Västeuropa att krig är något som tillhör det förgångna. Att betrakta historia som oviktigt och inte se världshistorien som något värt att bemöda sig att försöka förstå sig på är något som utmärker liberaler. Vad är det som världshistorien utan konkurrens främst handlar om? Krig. Filosofen GWF Hegel karaktäriserade världshistorien som en ”slaktbänk”. Men när kriget sen kommer så blir i stort sett hela Västeuropas politiska klass tagen på sängen, till och med en av NATO-chefen Stoltenbergs första kommentarer var att han aldrig hade trott att vi igen skulle behöva se ett krig i Europa. Detta för oss till nästa viktiga punkt: medlemskap i NATO. Händelserna i Ukraina leder nu förutsägbart till att frågan om medlemskap kommer upp på agendan igen, och SVT missade naturligtvis inte chansen att ägna en stor del av Agenda (6 mars) till hur ”opinionen har svängt”. Ulf Kristersson intervjuades och sa att Sverige redan borde ha varit med i NATO. Att gå med i NATO är en dålig idé överhuvudtaget, Sverige tappar ännu mer av sin suveränitet och makt att själv bestämma vilka konflikter som berör oss och inte, och om man ska vara med i en militärallians så bör det råda full klarhet i på basen av vad den existerar, och NATO saknar i dagsläget i högsta grad en sådan klarhet. Donald Trump gjorde helt rätt i att på ett grundläggande plan ifrågasätta NATO. Men i synnerhet ska Sverige inte gå med i NATO som ett panikbeslut eller utifrån mediahets. Dessutom fungerar som bekant NATO inte så att man kan ansluta sig den dagen kriget står vid dörren, i alla fall ska NATO inte fungera så. Och framförallt ska man inte gå med i en militärallians för att man ha försakat den egna försvarsförmågan och har hamnat helt i händerna på andra som ett resultat av det egna vanstyret och således går med utifrån en usel tiggarposition. En militärallians bör ingås, i den grad det är möjligt (olika stater har naturligtvis olika förutsättningar) av jämstarka partner, med betoning på starka, annars säger det sig själv att de svagare staterna riskerar att lydstater för intressena från de starkare.
Den sista punkten som jag här vill ta upp är bojkotterna och sanktionerna mot Ryssland. Västs politiker har verkställt sådana och hotar hela tiden med nya. USA har slutat handla olja från Ryssland. Det framställs av västerländska politiker som att underförstått Ryssland skulle vara nettoförloraren på dessa åtgärder. Tyskland, som har Europas största ekonomi, är som bekant djupt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Vi har sett priserna på bensin och i synnerhet diesel skena sen kriget bröt ut, från redan höga nivåer, och vi hade redan innan en situation där priserna rent allmänt, dvs inflationen, steg. Att besluta om ”sanktioner” förutsätter att det ligger i ens makt att verkställa sådana med en meningsfull effekt, dvs att de straffar målobjektet och inte den egna befolkningen. Endast den sida som äger nettovinsten av ett ekonomiskt krig är den sida som ”har” vapnet, grovt betraktat. Ryssland var givetvis förberedda på att Väst skulle agera så här, men de västerländska staterna är troligen generellt sämre förberedda på att inte få del att Rysslands naturresurser och eventuella andra relaterade effekter, och – om situationen eskalerar – resurser från eventuella andra viktiga stater som kan komma att sluta upp på Rysslands sida (vilket inte behöver göras som aktiv deltagare i kriget, utan kan göras på massa andra sätt, på symboliska sätt och som del av en större rörelse, som kriget visar på eller tvingar fram, tydliggör och eskalerar, i vilken världen omformas utifrån nya linjer). Om man inte skulle beakta den faktiskt materiella situationen som en del av kalkylen i ett ekonomiskt krig, vilket är en oerhört märklig sak att ens skriva, så återstår bara den ”moraliska” segern av att veta att man riktar sanktioner mot någon man tycker agerar felaktigt. Och jag har svårt att se människor som fryser och inte har råd att äta glädjas åt det.
Relaterat:
