Jag tittade halvhjärtat på Donald Trumps tal natten till 16 november svensk tid, där han meddelade sin kandidatur till presidentposten i valet 2024. Jag slogs spontant av några saker i talet, och hur dessa sammantaget visar på en typ av nationalistisk diskurs, som i hög grad är tidsbunden (och därför ganska förutsägbar) samt demokratisk i bemärkelsen att den vill spela enligt reglerna för Västs nuvarande demokratiska system. Det är slående hur nära Trumps diskurs ligger Alternativ för Sveriges, och hur han själv i vad han talar om och i sin drivkraft i mina ögon förefaller ligga nära Gustav Kasselstrand, utan att föreslå att dessa har likheter i personlighet. Med drivkraft menar jag att deras gärning är kommen ur samvetet, ingen av dem är karriärister i politisk mening, och båda klarar helt enkelt inte av bara se på när deras stater förstörs. Båda hade bara kunnat hålla tyst och leva bra, välbeställda liv, vilket är extra uppenbart i Trumps fall, vilket han också påpekade i talet. Med ”vad han talar om” menar jag de fokusområden de lyfter fram, vilka i stort sett är identiska: skicka tillbaka migranter som har kommit olovligen till landet, samt de som har begått brott, rensa upp i ”djupstaten” (”träsket”) och återför makten till folket, undvik att involvera och trassla in sin respektive stat i konflikt och krig i världen, men bygg upp ett starkt försvar och var redo om kriget oundvikligen skulle stå för dörren, med mera. Övergripande – att rusta en stark, välfungerande stat värd respekt, både från inifrån och utifrån. Båda har ett antal fokusområden, ett antal ”problem” de vill lösa, de är motkrafter på en viss politisk agens, överlag den liberala agens som sker på ett likartat sätt i västvärlden. Bortom dessa specifika frågor, så tar sig deras politik ett övergripande ekonomiskt uttryck, de tänker politik i klassisk liberal mening, som skattefrågor, företagande, handelsavtal (mer tydligt i Trumps fall). Båda saknar egentligen någon ideologi eller ”världsbild” (åtminstone i medveten form). Detta gör dem till en slags liberala nationalister, det är nationalism baserat på liberal ”ontologi”; liberal reduktionism av världen till ekonomiska kategorier. Det är en nationalism som saknar något verkligt ”eget”, en egen progressiv mentalitet och egna progressiva idéer, och som således blir kvar i den liberala stagnerade världen, och som bara svarar på den politiska motståndarens progressivitet och rörelser. Trump kommer sannolikt att bli kvar där, han är en praktiskt sinnad statsman med en konservativ mentalitet (även om han i sitt tal sade att han inte är en ”kritiker”, utan ville att USA skulle börja drömma igen.) Detta är också vad jag har sett av Kasselstrand och AfS hittills, men partiet är ungt och kanske finns det tankar och ambitioner om idéutveckling.
En intressant sak är att utöver dessa likheter i val av frågor och diskurs, så gjorde Trump i sitt tal en poäng av att vad hans politik handlar om egentligen är ”sunt förnuft”, vilket i det närmaste en slogan som AfS använder sig av (Kasselstrands egna kanal på Youtube och Odysee heter Sunt förnuft med Gustav.) Sammantaget visar detta hur verkligt det europeiska kollektiva medvetandet är, som ser samma saker och tänker på dem på ett väldigt likartat sätt. (Liberaler kan i hög grad definieras som att de förnekar eller ”undflyr” sin europeiska identitet.)
Det är ändå i denna liberala nationalism som det finns ett överlapp mellan liberalism och nationalism, det är den nationalism som den liberala världen, än så länge, ”tillåter”, vilket i sig visar på det i längden ohållbara: ett politiskt alternativ givet på ett annat politiskt alternativs premisser. Ständigt pågår krympandet av detta utrymme; vi minns hur Trump behandlades av den liberala ”infrastrukturen” (pressen, social media, storföretag, ”djupstaten”) under sitt senaste presidentskap, liksom hur han blev påhälsad av FBI tidigare i år1, vilket han också kommenterade i talet. Det liberala demokratibegreppet är i en ständig rörelse på väg bort från betydelsen av styrelseskick till betydelsen av ”värden” som man måste ställa upp på för att vara ”demokrat”, och allt annat än det är det per definition illegitima (liksom allt som görs i ”demokratins” namn per definition är legitimt). Det är just nationalismen som dessa värdens udd mest konkret är riktad mot (när nationalismen är europeisk). Det hela går mot i det närmsta en perfekt tidsbunden dikotomi, och således en historisk motsättning (må så vara hur perverterat det liberala demokratibegreppet är). Således är Trumps kandidatur såklart ett ”hot mot demokratin”, och i samband med att den annonserades dök artiklar på just det temat upp2 – vilket i sig var lika förutsägbart som att det är förutsägbart att innehållet i denna typ av artiklar är hjärndött. Det är för mig i det närmsta en gåta hur det är möjligt att aldrig reagera på att samma fras återanvänds, i stort sett på daglig basis, till leda, och – som tillhörande denna icke-reaktion – på allvar tro att något av analytiskt värde skulle vara att finna bakom en sådan fras.
1: https://nyheter.swebbtv.se/usa-kokar-efter-razzia-mot-trump-lika-galet-som-en-bananrepublik/
2: Ett exempel (på en helt fräck lögnkavalkad. Vem är det, för att ta ett exempel, som riskerar att dra in USA i en kärnvapenkonflikt – Biden eller Trump?): https://tv.aftonbladet.se/video/349152/darfor-ar-trump-farligare-an-naagonsin-4-anledningar
Relaterat
Alternativ för Sveriges gärning har ett värde utanför det partipolitiska. Minervas Uggla.
Reinfeldt: Trump är ”världens farligaste levande man”. SwebbTV
